- Project Runeberg -  Med penna och tallpipa /
95

(1945) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett besök på Harön

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hej eller gå å lägg dej — allt är detsamma bara
det är någon mening i det.

Tänk så svårt det är för mig att komma till den
här berättelsens början! Men det är inte mitt fel, det
är Kalle Anderssons. Han tycker att jag pratar smörja,
men jag tycker att han inte heller är fri från detta
fel. Det är kanske allmänmänskligt och kan vidlåda
Nationernas förbund, ja till och med ledaren i någon
tidning vars namn jag inte vågar nämna, ty då får
jag en hel svärm av redaktörer över mig—!

Hör på nu!

Jag lånade Vågbergs blekingseka. Han kan inte
sköta en båt längre och för resten var han så full att
jag måste låna den av frun, som jag inom parentes inte
skulle vilja vara gift med ens en halv sekund. Hon
skrek i en falsett, som skulle ha förstört alla
radioapparater i norra Europa: — Tag båten och tag
Vågberg på släp, och släpp honom utanför Tjärven!
Jag svarade att jag icke ville dränka Vågberg utan
föredrog att segla med Kalle Andersson ensam. Sen
kunde hon själv få dränka sin man. Ni vet inte hur
hemskt vi ha det ute i skärgården när det gäller
äktenskapliga förhållanden! Det finns till och med gifta
som slåss — smockar varandra på käften, som man
rått nog säger i våra skärgårdskretsar. Och så går dom
omkring med violblå ögon och blodutgjutningar i
ansiktet några dar och sen börja de på att älska
varandra igen. Låt mig säga att vi leva ett rikt känsloliv
i skärgården, men tröttsamt är det! Jag drar mig
tillbaka, jag vill bara säga det. Kom nu inte på min
rygg och säg att jag inte har talat rent ut! Och nu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:55:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tallpipa/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free