Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prinsessan Liljas förlofningsfest (Talltrastens Saga)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
praktfulla trädgården, der Prinsessan Lilja hade
sitt hem.
Och hvad hon var vacker, i sin
mjell-11 vi ta sidensarsklädning, med den gyllene
furstekronan på hufvudet, som glimmade i
solskenet, hvar gång hon med en nådig nickning
hesvarade gästernas hälsningar! Ty lion var
icke litet stolt öfver den utmärkelse, som visats
henne.
»Hvad jag är lycklig;» tänkte hon i sitt
sinne; »alla böja sig för mig: jag undrar blott
livad törnrosen skall säga: jag bryr mig icke
mycket om de andra, det har aldrig fallit dem
in att täfla med mig; men hon, som alltid velat
bestrida, mig skönhetens pris, livad hon nu
skall känna sig förödmjukad. Ha, der kommer
hon!»
Nå, törnrosen trädde fram, och det kan
icke nekas att hon blef än blek, än röd, och
vände sig bort ett par gånger, liksom för att
hviska nagot åt ijärilarne, som omgåfvo henne,
innan hon kunde framkomma med sina
gratulationer. Men hon höll mycket, god min, och
talte om den förlust det skulle vara för dem
alla, när Liljan reste bort, och hvilken Ivcka
för prins Lotus, att få en sådan maka, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
