Runornas talmystik och dess antika förebild / 27 (1927) Author: Sigurd Agrell - Tema: Runic inscriptions Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

födelsedag då firats. Det är dock svårt att förstå, varför de kristne, som för att skilja sig från judarna togo söndagen till vilodag i stället för lördagen, skulle medvetet ha fastställt sin stiftares födelsedag efter Mithrareligionens mönster. Det egendomliga sammanfallandet av de både samfundens största högtidsdagar kan dock vara en tillfällighet. I Uppenbarelseboken står a och o (alpha och omega) såsom symboler för gudomen: deras sammanlagda tal är 25 (α = 1 + ω = 24). Detta kan ha varit anledningen till, att man fastställde dagen för Marie bebådelse till 25:te dagen av årets dåvarande första månad (mars) och Kristi födelse till den 25 december, 9 månader senare.

8. De exempel, som ovan lämnats på kristen alfabetmystik i senantik tid, torde vara rätt evidenta, om ock i ett eller annat fall man tilläventyrs kan ha att räkna med en tillfällighet. Det är emellertid höjt över varje tvivel, att inom den äldre kristenheten ett gematriskt system just av det slag, jag här följt, varit i bruk. I en handskrift i Katedralbiblioteket i Lucca (se närmare härom hos Dornseiff, s. 101) finnes följande uttalande med anledning av profetian i Apokalypsens 13:de kapitel: »hic sapientia utitur [ev. uertitur] ut computetur per l(itte)ras nomen illius qui dicitur:

A	N	T	I	C	R	I	S	T	U	S»
I	XIII	XVIIII	VIIII	III	XVII	VIIII	XVIII	XVIIII	XX	XVIII

Alltså a = 1, c = 3, i = 9, n = 13, r = 17, s = 18 etc.

Från den riktning inom den primitiva kristendomen, som haft Johannesevangeliet och Apokalypsen till sina religiösa huvudtexter, har utan tvivel alfabetmystik spritt sig även till den västerländska kyrkan.

Av särskilt intresse är, att denna mystik faktiskt ännu lever kvar inom den romersk-katolska liturgien, varom det första av nedan givna exempel på ännu i sen tid förefintliga kristna alfabetmagiska inskriptioner bär ett vältaligt vittnesbörd:

1. Vid varje invigning av en ny kyrka har — såsom Dieterich, Rn. Museum 56, s. 104, påpekat — strax före invigningsceremonins begynnelse aska blivit strödd på tempelgolvet i tvenne varandra korsande strimmor, varpå enligt »Pontificale Romanum» — »pontifex acceptis mitra et baculo pastorali incipiens ab angulo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>