Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
barnen i kyrkan vår plikt att förlåta, om vi skola
kunna hoppas på Guds förlåtelse. Förlåt oss våra
skulder, såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro.
Liknelsen om den obarmhärtige medtjänaren kom
på tal (Matt. 18: 23—25.) En bastant pys med
smala, bestämda läppar reste sig och berättade.
Där inne hos husbonden hade tjänaren fått sin
stora skuld efterskänkt. »Men när han kom ut på
trappan, fick han se en annan dräng som var
skyldig honom några kronor.» »På trappan», det står
inte hos evangelisten. Men för barnet hade
berättelsen blivit verklighet. Han såg gården och
knutarna och farstudörren och de två tjänarnas möte.
Barnet hade på egen hand åstadkommil
kommentaren bättre än någon utläggning kunnat förmå.
Våra barn hava en fördel framför Frälsaren. Vi
hava redan nämnt den. Han kunde inte läsa om
Jesus, eftersom han själv var Jesus. Men han hade
läst den Bibel hans folk ägde, nämligen vårt Gamla
Testamente, dess profeter och psalmister. Av hans
ord finna vi, hur förtrogen han var med de heliga
skrifterna. De hade gått in i hans egen tanke och
hans eget språk. De hade införlivats med hans
ande. Vi finna i evangelierna, att han inte behöver
någon Bibel i fickan att slå upp och citera, utan
han anför det Gamla Förbundets författare, deras
ord och berättelser utantill. Han rör sig med
suverän frihet, utväljande just det bästa stället, det
riktigaste uttrycket ur Gamla Testamentets rika
förråd. Jag hade fått till skänks en psalmbok och
72
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
