Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi se således att frestelsen icke blott för Kristus,
utan för envar av oss, nära sammanhänger med
den ställning vi i livet hava till varandra, med vårt
kall och vårt lynne.
Kristus hade det högsta av alla kall. Därför var
frestelsen för honom vådligare än för någon annan.
Hans kall gällde icke ett hem eller en församling
eller ett land, utan det gällde alla människor. Så
mycket större var frestelsen att i finare eller
grövre form förändra och förminska kallet* när
tradition, välmening och hänförelse inbjödo därtill. Vi
måste alla vara på vakt mot den frestelse, som
lurar på oss alldeles bredvid kallets plikter.
II
Vidare märka vi den gestalt, i vilken frestaren
här framträder. Han hade icke horn och klövar.
Han mötte icke Jesus på en skogsstig, han såg icke
ut som ett skromt. Hur såg han ut? Han hade inte
alls någon djävulsk skepnad. Frestelsen kom till
Jesus från den förnämste av hans lärjungar.
Samme Petrus som nyss förut bekänt: »Du är Kristus,
den levande Gudens son», ikläder sig ofrivilligt
satans, frestarens gestalt.
Petrus menade intet ont. Han ville bara väl. Han
ville visst icke fresta. Han ville tvärtom rädda
Jesus från en förvänd och olycksalig tanke. Inte
16$
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
