Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Vår gamla människa har blivit korsfäst ined
honom, för att syndakroppen skall göras om intet,
så att vi icke mer tjäna synden.» (Römarbrévet
6: 6). Åsynen av Jesu kors framkallar visserligen
den sanna känslan hos varje oförvillad själ, som ser
vem Kristus var: »Icke han skall hänga där, utan
jag.» Men det får icke stanna vid en sådan känsla
blott. Utan Vi Skola verkligen i daglig ånger och
bättring och självövervinnelse korsfästa den gamla
människan, dess köttslighet och högmod.
Och vi skola utan att knota och jämföra oss med
andra, bära det kors, som är lagt på våra skuldror,
även om det är mycket plågsamt. Försöker någon
tillsnickra ett kors åt sig själv, så får det intet
värde. Var öch en måste tåligt bära det kors som
pålägges honom. Ser han längtansfullt på andra,
ville han byta med dem, så iriisstager hån sig. Vi
minnas berättelsen öm mannen, som klagade för
Gud och människor över det lidande som pålagts
honom. Om han ändå kunde få byta ut det emot ett
annat. Herren besökte honörn och:frågade: »Vill du
själv välja ditt lidande, så tag på prov korsen som
här stå uppställda, öch bär dem.» Den klagande
mannen tog upp det ena efter det andra äv de kors,
som Herren visade honom. När han burit ett av
korsen en stund, kom han tiilbaka. Det passade
ho-nönj icke. Han provade ett annat. Han bår det én
stund. Nej, det var icke vad han önskade sig. Han
kom tillbaka och satte korset på den plats, där han
tagit det. Han misströstade om att finna ett kors,
212
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
