Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som varit och som gjort sin tjänst. Ingen av oss
vet eller anar, i vilka former, yttre former och inre
andliga former, Kristi Ande i framtiden kommer
ätt verka i världen. Vi kunna blott troget hålla oss
till den sanningen vi uppleyt och insett, och
oavlåtligt lyssna till vad Anden har att säga till
församlingen. Våra tankar äro snävare än Guds tankar.
Där vi se idel fara för kyrkans framtid, har kanske
Gud berett en ny väg för sitt evangelium. Att haka
sig fast vid något färdigt och förgånget, det kan
vara ett tecken till trötthet, misströstan, förtvivlan.
Det kan också vara en tillflykt för den andliga
trögheten, som ej vill eller orkar röra sig. Men en slik
tolkning av kristendomen kan också äga djupare
grund. Man vill kanske i uppriktig omtanke om
religionen och själen vinna en fristad, där tron ické
längre behöver stå vakande och kämpande, utan
får rädda sig undan tidens och släktets arbete i en
oberörd frid. Huru hedervärd och begriplig än den
strävan månde vara, som lösgör själens frid från
varje samband med tankens och livets möda, så
uppger tron dock därigenom sin kallelse att vara
en seger, som övervinner världen. Intét värdefullt
vinnes utan möda. Andens lärdom får nian ej
genom att lägga sig att sova och drömma — icke
heller som en utanläxa, utan under vaksamhet,
arbete och den invärtes ro och samling, som själen
behöver for att ej mista sin kraft. Anden har mer,
alltjämt mer att lära kristenheten, liksom den
enskilde. Säkerligen sker detta ej heller på det mot-
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
