Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
Nu när allt grönskar och blommar, blir det
uppenbart vad som är levande och vad som är
dött. Är en gren skild från stammen, så förmår
den icke att bära frukt. »Såsom grenen icke kan
bära frukt av sig själv, utan allenast om den
förbliver i vinträdet, så kunnen I det ej heller, om I
icke förbliven i mig.»
Här är ett spännande skådespel. Hur skall det
gå med grenen?
l:o. Länge förbliver trädet utan grönska. Har
det torkat ut? Äro grenarna döda? För många
år sedan under en mycket torr sommar lät
grönskan vänta på sig. Vi hade uppe i backen en
mycket vacker björk. Men den stod kal. Man var
frestad att fälla henne, men jag bad för trädet och
det fick stå och invänta ett annat år. Tänk,
då-spirade grönska ur en sidogren. Det fanns liv,
fastän det var fördolt. Så kan det också vara med
Kristi församling och med en enskild människa.
Den kan se ut att vara andligen förtorkad,
oförmögen att vidare bära någon Andens frukt. Men
vänta! Hav tålamod! Anden verkar sitt osynliga
verk. Kärleken spirar fördold. Och en vacker
dag bryter livet fram igen, där allt hopp tycktes
vara ute. Vi fingo anledning att skära av de flesta
grenarna på björken, även dess stolta topp. Men
trädet tog sig och växte till och står fast och
vackert ännu i dag. Så behöva också lärjungarna ans.
66
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
