Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aposteln är icke tveksam. Han prövar sig själv.
Han vågar betyga och vittna: »Vi veta, att vi övérr
gått från döden till livet, ty vi älska bröderna.»
Känna vi i våra hjärtan denna kärlek, eller
forglarnas den av sinnets slöhet, förkväves den av
egen-vilja, likgiltighet, egennytta, dold eller öppen
avund? Frågan gäller intet mindre än det eviga livet
eller den eviga dödeil. Vi få inte stanna vid känslor
och ord. »Om någon har denna världens goda och
tillsluter sitt hjärta för sin broder, när han ser
honom lida nöd, huru kan då Guds kärlek
förbliva i honom?» Så enkel är saken. Så svår är den.
Hava vi lärt känna livet och dess väsen hos livets
furste, så förstå vi också, att vår salighet ligger i
kärlekens tjänst utan prut och undantag. »Så äro
ock vi pliktiga att giva våra liv för bröderna.» Om
det gäller, skola även vi akta brödernas väl högre
än vårt eget liv. Aposteln manar med faderlig
hjärtlighet och oundkomligt allvar: »Kära barn, låtom
oss älska icke med ord eller med tungan, utan i
gärning och i sanning.»
Människan tycker om att krångla till sakerna.
Ty det enkla är svårt. Om plikten, den kristnes
plikt kan, enligt apostelns ord, ingen tvekan råda.
Han har icke mycken respekt för vackra ord och
en talande tunga, utan han fordrar gärning och
sanning. En aldrig så liten handling av kärlek
betyder mer än alla sköna försäkringar och
uppmaningar.
80
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
