Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag tänkte på en som grät med de gråtande och
log med de leende, och gjorde sitt jordiska värv
med mera kärlek och trognare id än någon annan.
Jag tänkte på den, som förbarmade sig över änkan,
i Nain utan att fråga henne vem hon var, annat
än en sörjande moder. Jag tänkte på honom,
Jesus Kristus, min Frälsare, som med sin kärleks
och barmhärtighets makt dragit till sig den
naturliga sorgen, tills den blivit en sorg efter Guds
sinne, som kommer åstad bättring och salighet.
Bekymren för vad vi skola äta och dricka och
kläda oss med, jordiska omsorger, vände han i
omsorg om själen. Jordisk glädje förvandlades och
adlades av honom till: Saliga äro de som höra Guds
ord och gömma det. I guldbokstäver skimrade för
min inre syn Pauli ord till församlingen i Korint:
»De som gråta må härefter vara såsom gräte de
icke.»
I
Paulus drager icke den slutsats man skulle på
förhand vänta därav, att tiden är kort. Haven icke
hustrur, gråten icke, glädjen eder icke, köpen icke,
bruken icke denna värld. Så skriver Paulus ej. Han
hade lärt sig av Mästaren, som sade: »Jag beder
icke att du skall taga dem bort ur världen, utan att
du skall bevara dem från det onda.» (Johannes
17:15.) Den, som till äventyrs förmanar: Ägen icke,
147
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
