Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
du försmäktande, älskande hjärta, som ger ut dig
tusen gånger till offer utan lön, och dock ännu är
redo att åter och åter giva. Sörj, men göm dig icke,
inneslut dig icke i din sorg liksom i en bedrövlig
fristad, på samma sätt som de belägrade välja att
dådlöst framsläpa sina återstående dagar utan hopp
i fästningens inifrån igenbommade källarrum, när
de icke kunna tåga ut med fladdrande fanor och
klingande spel. Vet, att sorgen är förgänglig, även
den. Gör icke sorgen till ditt liv, utan lev på
Herrens barmhärtighet, som förmår förlossa. »Ty jag
håller före att denna tidens lidanden intet betyda,
i jämförelse med den härlighet som kommer att
uppenbaras på oss.» (Rom. 8: 18.)
Le, men fröjdas i Herren. Bygg icke din lycka
och din trygghet på den jordiska glädjen och
framgången. Lys icke upp ditt liv allenast med hälsans
och lyckans och omtyckthetens och skönhetens
ljus. De jordiska glädjeämnena äro ofta festeldar,
som slockna lika visst som det praktfullaste
fyr-Verkeri. Har du då intet annat ljus att lysa dig
med, så blir det till sist mörkt och kallt i ditt liv.
Icke ens livets rika, ädla, rena lycka, kärlekens
lycka, så djup att vi inför densamma snarare gråta
än le av glädje, duger dock att bygga vårt hopp uppå.
Även om denna lycka gälla orden: Bruken världen,
såsom brukaden I den icke.
2:o. En väsentlig olikhet inkommer i
tillämpningen av detta bud, allt eftersom det är fråga om en
av de två huvudbeståndsdelarna i livets goda, tingen
154
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
