Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Missionskallet är ieke i sig självt förmer än
andra. Även andra kallelser i livet äro förenade
med självförsakelse, om de tagas på allvar, med
möda och fara. Jag talar ej här om de särskilda
umbäranden och svårigheter, som äro vår^
missionärers dagliga bröd och varom de sista årens
talrika dödsbud alltför ofta bära vittne. Jag påminner
endast, att missionärskallet hör till de kall, som man
ej kan välja kallblodigt, såsom man väljer ett yrke,
utan endast med ett bedjande och bävande hjärta.
Men därför är ock missionskallet sådant, att den
som känt en allvarlig kallelse och utan giltigt skäl
stiger tillbaka, kan få vandra livet igenom med en
.tomhet och med en tyst förebråelse i själen.
Gud som ser in i alla hjärtan, må han låta sin
klarhet lysa in och visa var och en vad han vill
med oss!
Vi kunna av denna samvaro få välsignelse, en
smärtsam och förödmjukande välsignelse — eller
en uppmuntrans — de höra ihop — om vi vilja
mottaga den. Lydnad ger frid. Fullkomlig lydnad
ger fullkomlig frid.
Vi skola gå till våra skilda sysslor igen. Gud give
att vi må göra det en smula rikare på förtroende
och kärlek inbördes och på den känsla vi så väl
behöva av andens enhet och fridens band! Gud göre
oss framför allt rikare på kärlek till honom!
Avslutningsord vid Studentmissionsföreningens
tjuguårsfest den tjugoåttonde februari 1904-.
66
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
