Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hensley Henson i Westminster*, har offentligen
förklarat, att efter den isolering, som åstadkoms av
den för det andliga livet i engelska kyrkan
betydelsefulla Oxfordsrörelsen på adertonhundratalets
förra hälft, måste de inledda förhandlingarna med
svenska kyrkan hälsas med varm tillfredsställelse
av var och en, som känner den engelska kyrkans
nära förbindelser med evangelisk kristendom på
kontinenten under reformationens tidigare
århundraden. Att för framtiden avskära dessa gamla
förbindelser skulle, enligt denne engelske kyrkomän,
betyda en onaturlig, i sakerna icke grundad
äv-gränsning med därmed följande andlig fattigdom.
För honom ter sig samrådet med svenska kyrkan
såsom en dörr, öppnad till den evangeliska
kristenheten i stort. Han framhåller med rätta, att
svenska kyrkan aldrig skall finna sig i en sådan
isolering, utan vidkännas sin andliga tillhörighet
till den del av den allmänneliga katolska kyrkan
som anammat förnyelsen i sextonde seklet; Vad
som ger ökad betydelse åt nu nämnda
förhandlingar är, såsom Canon Henson anmärker, det stora
sammanhang i vilket svenska kyrkan står. Vi
tillhöra närmast den evangelisk-lutherska
kristenheten, som numerärt, efter romerska kyrkan, är den
talrikaste konfessionen i Västerlandets kristenhet.
Dessa och liknande tankar har Canon Hensley
Henson utvecklat i sin Robert Lee lecture som hölls i
maj i år i S:t Giles’ domkyrka i Edinburgh infor
*) Numera biskop i Durham.
85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
