Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fornminnena
Att våren äntligen är kommen, förnimma vi med
ögon och öron och alla sinnen. Men egentligen
befinna vi oss ju icke blott i årets vårtid utan även
i århundradets vårtid, vars tjugotal borde beteckna
förnyelse. Men av sådana vårtecken se vi i detta
sekel ingenting. Tvärtom. När var hösten gråare
och hopplösare? Gå vi tillbaka fyra århundraden,
ter sig seklets tjugotal annorlunda; och vi hava i år
och under de närmaste kommande åren upprepade
tillfällen att fira 400-års jubileum av den förnyelse,
som på 1520-talet ägde rum hos oss liksom i hela
Europa genom reformation. I den första offentliga
kraftmätningen mellan det nya och det gamla hos
oss, nämligen i ett av de åtta lutherska kätterier
som dekanus d:r Nicolaus i Strängnäs uppsatte
mot den unge prästen, eller som han kallades,
djäknen Olaus Petri predikningar därstädes heter
det: »Predika är för mer än att celebrera», det vill
säga själva det personliga vittnesbördet, som
återger en levande människas förtröstan och nitälskan,
är för mer än de ärevördiga heliga ceremonierna,
som även tillhöra gudstjänsten och människolivet.
I stor utsträckning utgjorde 1500-talets förnyelse,
särskilt reformationen, innehållets kamp mot
formen. Innehållet var ju icke helt nytt, intet är nytt
under solen. Det fanns i själva verket redan inom
179
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>