Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kan av vetenskapen till underskattning av
densamma.
Är då vetenskapen moraliskt likgiltig, så att den
kan tjäna djävulen lika väl som Gud, döden lika
väl som livet? Problemet är icke så enkelt som
man tror. I varje fall ingår i all äkta forskning
ett sedlig moment. Ty till vetenskapens adel och
helgd hör dess trohet mot sig själv. Den måste
behandlas som herre, icke som dräng. Den kan
icke ostraffat göras till en tjänarinna åt en på
förhand färdig dogmatik och åstundan. »Naturae
non imperatur nisi parendo». »Man kan inte bli
herre över naturen utom genom att lyda den». Den
lyder sin egen lag. Därför fordrar den hos
forskaren icke blott arbete och uthållighet,
skarpsinne och nödig fantasi, utan den kräver en
självtukt, en underordning av självet under högre syften,
en samvetsgrannhet och en uppriktig håg att komma
fram till sakernas och livets eget sammanhang,
huru detta än månde gestalta sig. Därför ger
forskningen i normala fäll åt själva människan en
prägel av allvar och sanning. Och ser man noga efter,
finner man, att brister i den sedliga karaktären förr
eller senare inverka ogynnsamt på forskningen och
dess resultat, åtminstone när det gäller ömtåliga
och höga uppgifter.
De primitiva folken tala om vit och svart magi,
om en trolldom, som användes i livsfrämjande
syfte, och en som användes i ond avsikt. Med rätta
212
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
