Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
går framåt, ledd endast av sin egen metod. Här
föreligger till synes en motsägelse» som är ägnad
att väcka eftertanken, och som kanske låter oss
ana eller skönja ett större, personligt och andligt,
för vetenskapen såsom sådan oåtkomligt,
sammanhang. Jag menar den skenbara motsägelsen, att
forskningen är mest praktisk, då den är som renast
teoretisk.
Många av sina bästa landvinningar har
vetenskapen gjort, när den, driven av sin egen anda, sagt,
icke: Jag vill göra, jag vill uträtta, jag vill behärska,
utan jag vill veta. Saul, Kis* son, gick ut i sin
dagliga tjänst och letade efter faderns åsnor, men fann
en konungakrona. Så vet heller icke vetenskapen,
vart hon skall komma. Men om hon med obrottslig
trohet mot sina grundsatser och med ren och
osjälvisk åtrå att vidga vetandets gränser går framåt i
sträng självtukt och självförglömmelse, så vinner
hon mål utöver vad hon kunnat önska eller tänka.
Det är vetenskapens stolta friborenhet att vara
sig själv och bliva sin egen lag. Men när
vetenskapen är trogen mot sig själv och går framåt utan
biavsikter, vinner hon en ännu högre ära än
kunskapen och sin egen okrankta självständighet. Hon
visar sig vara livets tjänarinna. Ingen egenskap hos
forskningen är underbarare än just denna. När
forskaren har gjort en upptäckt, uteslutande ledd
av önskan att veta, visar det sig, att den på ett
214
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
