Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och kyrkvärdarna. Jag förmodar, att en nutida
människa skulle ha funnit min barndoms av
talgljusen upplysta julotta ganska skum och rökig.
sedan kommo stearinljus. Men så kom kriget.
Vi skonades genom Guds oförtjänta
barmhärtighet. Men vi hade ont om fett här i landet, och
ljus var en lyx, som vi vanliga människor inte
kunde bestå oss. Även i kyrkan tände man
karbidlampor, där man inte hade lagt sig till med
gas eller elektricitet. Julottan fick nöja sig med
mindre ljus. Men en kyrkvärd i en
Upplandssocken hade gått och sparat och samlat alla ljusbitar
han kunde komma över under hösten. Mörkt var
det hemma och överallt i gårdarna. Han gick
ibland till kyrkan och tittade i smyg i lådan i
sakristian och såg, hur ljusbitarnas antal växte och
fröjdade sig vid tanken på julottan. Det
omtalades sedan vida omkring, att man i den kyrkan
även under den mörkaste krigsvintern hade ljus
i alla ljushållare på bänkarna och i träbågarna
över gången och i kyrkfönstren. I den snart
åttahundraåriga Trefaldighetskyrkan härintill tänder
man ännu stearinljus på julmorgonen.
Efter ljusen kom gasen, och nu finns
elektrice-teten. Vår tid har blivit så bortskämd med ett
överflöd på ljus och ljuseffekter, att vi
knappast längre förstå de gamla texterna och
psalmerna och visorna om mörkrets hemska timmar och
om längtan efter ljuset.
2^8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
