Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genom att anlägga en trångsynt nationalism
inbördes mot varandra. Hur patriotiska vi än böra vara,
så är dock vårt högsta mål icke att vara danskar
eller islänningar eller norrmän eller svenskar eller
finnar, utan att vara människor och världsborgare.
De två: fosterlandsvännen och
världsborgaren-idealisten höra tillsammans. Viktor Rydberg skrev
1891 i ett minnesalbum till Snoilskys femtioårsdag:
»Utan stora ansträngningar av ideal halt och utan
sånger som främja mandom, offervillighet,
frihetskänsla, sanningskärlek och skönhetslängtan, är ett
folk i nöd, även när dess lador stå fulla, och
bortvänt från Gud, även när åhörarskarorna trängas i
dess kyrkor.»
Vi här församlade tillhöra de jordens nationer,
vilka på sina fanor teckna korset, symbolen av
tapper offervillighet för det högsta ideal. Inför
självgodheten och den jordbundna förträffligheten, som
endast oroas av partikivet och av trängseln i kön
till makt och njutning, tänker man på profetens
ord: »Mitt folks håg står till avfall, och huru
mycket man än kallar dem till den som är därovan, så
höjer sig ändå ingen.»
Är det någon som lyfter vingen? Är vingen stark
nog^ missnöjets vinge, missnöjet med
orättfärdigheten, missnöjet med en själv?
Den högre mänskligheten befinner sig på två
plan. Den primitiva, animaliska människan,
företrädd, Gud bättre, i brutala eller fina former även
’ o
inom gammal odling, kastas mellan en djurisK
.282
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
