Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Betänksamma människor ha något att nämna om
noggrannheten i hans beräkning och i hans
förberedelse och om hans suveräna herravälde över sin
kropp. Ett mycket stort antal av dem, som
tilläventyrs tillfrågas i saken, skulle säkert liksom
världspressen och diverse luftbolag tänka på den
betydelse Atlantflygarens bragd kan få för samfärdseln
mellan Europa och Amerika. Han kallas luftens
Columbus. Man talar redan om regelbuden
lufttrafik över havet med stationer på flytande öar. Allt
detta är ju märkvärdigt och intressant. Men man
frågar sig, om mänskligheten egentligen blir
mycket lyckligare och bättre därav, att man kan komma
fortare från den ena platsen till den andra. Någon
enorm lyckokänsla och beundran torde den saken
knappast vara ägnad att framkalla hos menige man,
som i alla fall icke använde sig av 3ylika extra
ordinarie trafikmedel.
Dessa och flera anledningar kunna nämnas. Men
själva kärnan hava vi ändå inte kommit åt. Hur
skall den uttryckas? Skola vi kalla den
mänsklighetens eviga exelsior eller bragdens tjusning? Eller
hågen att uträtta det svåra och omöjliga?
Det har med rätta blivit sagt, att människan i
allt sitt arbete måste räkna med en gräns. Hon kan
icke röra sig med det gränslösa. Vare sig det gäller
matematik eller historia, fysik eller konst, vare sig
det gäller ett enormt kraftuppbåd för ett väldigt
foretag eller mitt och ditt vanliga dagsverke, så
behöva vi skönja en gräns. Hur skulle det gå med skol-
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
