Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Världsloppet
Människorna ha, då de höjt sig till någon högre
odling, mycket funderat över världsloppet. Till
den högre odlingen hör insikten om ett lagbundet
sammanhang. Man har därför också frågat sig, hur
världens utveckling eller fortgång i stora drag ter
sig i det förgångna och i det kommande, och man
har då i allmänhet, där man orkat och vågat tänka
ut saken till slut, i det gamla Indien, i det gamla
Grekland, i senare materialistisk världsåskådning
efter renässansen och i vår tid kommit till en i det
stora hela liklydande slutsats, nämligen det
ständiga kretsloppet. Å andra sidan har i Gamla
Testamentet, hos den fornpersiska religionen, åtminstone
hos dess stiftare Zarathustra, Zoroaster, och i
tänkandet i gångna tider och i senare tid en aning eller
en visshet uttalats, om att världsloppet icke endast
i smärre skeden utan även i det stora hela trots allt,
för den som förmår överblicka detsamma, vilket ju
ingen människa förmår, har gestalten av en
vandring till ett mål, en inneboende syftning. Senast har
denna andra huvudlära blivit uttalad av den franske
filosofen Henri Bergson i hans arbete om den
skapande eller skaparkraftiga utvecklingen.
Den förra åskådningen, som finnes uttalad
redan i det gamla Indien, räknar med ett visst antal
smådelar, atomer, eller vad man må kalla dem, i
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
