Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det te sig för dig, ja, för oss alla, såsom en bönr
hörelse. Men är icke bönhörelsen själv en bön?
Byggnaderna, som, skumt vardagsfärgade, maka
sig intill kyrkan, liksom sökande skydd,
helgedomens helgdagsklädda kropp och dess smäckra
huvud, samla högt på höjden de medverkandes verk
i en tillägnan och upplyfta till den Heliges tron
menighetens bön: »Helgat varde ditt namn.»
När trons och hoppets och kärlekens malmtungor
i tornet blanda sin klang med Trefoldighetskirkens
kallande röster och Oslo alla kyrkklockor, så
lyssna, hör, då sjunga de budet: Tänk på vilodagen, så
att du helgar den! Glöm icke den Helige för allt det
allehanda, som upptager ditt sinne! Vaka och bed!
Tornets utropstecken ropar i kapp med klockornas
glädjeljud: Se uppåt! Sök friden! Helga ditt liv!
Var trogen! Livet är kort. Lev det inför den Helige!
Ty för Gud äro alla, även de hädangångna, levande.
Hans Ena, Heliga, Katolska och Apostoliska kyrka
famnar himlarna och jorden.
Kyrkorummet självt har fått sin stämma för att
rikare än ord förmå, återgiva tonen från himlen
och dymedelst helga de hjärtan, som här fira
gudstjänst. Förbarmande är den Helige i sin stränghet.
Fader! Du, vars hjärta gömmer
Helighet, som allting dömer,
Kärlek, som förlåter allt,
Som vill döda
För att föda
Oss på nytt till ny gestalt!
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
