Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vi må få evärdelig vila och ro med Gud själv. Ty
tagen detta, mine käre bröder, i hug och hjärta i
Guds namn, att I mån efter detta lekamliga arbete
få himmelrikes glädje förutan ände.» Så lämnade
han sig och sina följeslagare Gud i våld, tog avsked
från vänner och fränder och for över Danmark till
Sverige. Detta enligt den svenska berättelsen. Skall
den isländska här tillmätas avgörande betydelse,
så har Sigfrid först varit Olaf Tryggvasons biskop
och haft en lång verksamhet i Norges rike.
Västergötland blev troligen första skådeplatsen
för Sigfrids verksamhet. Kristna lärare hade här
redan verkat, och flera omständigheter giva vid
handen, att kristendomen slagit rötter. En
tilldragelse under Sigfrids vistelse i denna trakt drager
hela vår uppmärksamhet till sig. Det är Olof
Skötkonungs dop, som inträffade omkring år 1008 e. Kr.
Traditionens enstämmighet tillåter intet tvivel om
platsen för denna i vår historia så minnesvärda
tilldragelse. Det var vid foten av Kinnekulle, det gamla
Kindaberg, i någon av de där talrika källorna —
dem traditionen ännu betecknar såsom dopkällor —
som Olof av Sigfrids hand mottog det kristna dopet.
Trakten bär ännu det namn den då hade, nämligen
Husaby. Olof Skötkonung berättas under större
delen av sin regering hava vistats i Västergötland,
måhända var Husaby hans hovplats. Adam av Bremen
omtalar, att svearna gentemot hans kristna
böjelser på ett ting fattat det beslutet, att han väl fick
utvälja sig en landsdel och där bygga kyrkor, men
127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
