Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frid såsom sin upphovsman, här förvaltade han
också själv lång tid en biskops ämbete.
Sigfrids verksamhet synes emellertid ej hava
inskränkt sig endast till Västergötland och Värend.
Det antydes i legendens sista del. »Då tog den
gudsmannen gudeligt vapen, varmed han förr stritt,
såsom bön och gudlig åkallan, och lät sin möda vara
ospard att fara omkring i Sverige och predikade och
döpte folk i Guds namn och styrkte dem i Guds tro,
som hade antagit den. Sedan byggde han kyrkor,
vigde klerker och bod dem det arbete, de voro
vigde till. Sedan sankt Sigfrid hade Gudi många själar
avlat, kom han åter till Växiö och levde där lång
tid. Då han nått sin ålder, och Gud ville honom för
hans arbete löna, som han hade trogen tjänt, for
han utan tvivel till himmelrikets glädje — och är
jordad i Växiö på den plats, som han själv valde.»
Så långt legenden. Olaf Tryggavsons saga omtalar
utförligt Sigfrids resor i Sverige och anför en lång
predikan, som han skulle hava hållit i Sigtuna. Året
för hans död är omöjligt att bestämma, på
1000-talets förra hälft är allt vad vi kunna säga.
Sigfrid, liksom Ansgar, blev snart kyrkans
helgon. Hans dag är den femtonde februari.
Sigfridsmässan i Växiö har ända till vår tid bevarat något
av dagens betydelse. I Småland och Västergötland
bära många orter hans namn. Både han och de tre
martyrerna i Växiö spela en viktig roll i
medeltidens legender. I den bildande konsten igenkännes
hans bild lätt på de tre martyrernas huvuden, som
132
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
