Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nom i evangeliet, eller i kristna människor, som
leva i honom. Men när tro kommer till stånd hos
en människa, består detta ej däri, att till en mer
eller mindre utförlig kunskap om Gud kommer ett
därpå grundat förtroende, utan tron är där såsom
en livets verklighet, såsom ett mysterium, såsom
en Guds gåva. Låt en människa genom
förståndsskäl komma till den vissa åsikten, att Gud, som är
sådan och som i Kristus bevisat sig som idel kärlek,
är värd allt hennes förtroende, och hon äger kanske
icke evangelisk tro i egentlig mening, men låt en
människa, som intet vet om Kristus och Guds
uppenbarelse eller som aktar allt sådant för värdelöst,
i en livsställning då hon är mottaglig därför, möta
Kristus i evangeliet, kanske i ett enda ord, eller i
en människas kristliga kärlek, och tron är en
verklighet i hennes hjärta. Det är mötet med den eviga
världens makter — med den personlige Guden —
som föder fram, utan att därtill behöves föregående
teoretiskt bifall, utan något försanthållande, det
som till skillnad från sådant är den evangeliska
tron på Gud. Den är ett personligt förhållande, att
jämföra med förhållandet mellan mänskliga
personer. Den är i högsta mening en Guds gåva, som vi
ej kunna taga oss, men som varder oss given
ovan-efter. Och när den enligt det normala förloppet
föregås av kunskap om Gud, så ter den sig såsom
ett så specifikt och i sig odelbart och helt, att den
troende med Job kan säga: »Med örat har jag hört
talas om dig, nu har mitt öga sett dig.»
148
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
