Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alla läses igenom alla olikheter en enda tanke,
uttrycket i härens lösen: Gud med oss! Blott ett enda
ansikte i staben synes oberört. Vi veta ej, om det är
av likgiltighet eller eftertanke. Skulle jag säga, vad
jag sätter högst i Forsbergs tavla, så tvekar jag ej
att nämna den högtidliga, kraftiga, enande
stämning, som han förstått att lägga in som själen i sitt
verk trots dess ovanliga dimensioner och många,
med ytterlig omsorg utarbetade figurer. Härtill
bidrager ock den ypperliga grupperingen. Vi veta
från »En hjältes död», att den är Forsbergs styrka.
Hela denna starka stämning av kärnfull, manlig,
evangelisk tro och offervillig hänförelse för
hjältekonungen, som utgjorde hemligheten i den svenska
folkhärens under kr af t under Gustaf Adolf, har
förkroppsligats i en gestalt, som står närmast
åskådaren. Vi se endast ryggen. Ty han vänder sig mot
konungen, svängande hatten emot honom. Men
hans rörelse säger oss så mycket, att han nästan
gör konungen rangen stridig såsom tavlans
huvudperson. Och lika väl som en annan konstnär kallat
sitt nyligen fullbordade mästerverk »Karolinerna»,
icke »Karl XII», kunde man både i sakens och
tavlans namn vilja kalla Nils Forsbergs duk »Gustaf
Adolfs här före slaget vid Liitzen».
Än Wallenstein och hans folk? Vi se dem ej. Men
deras närhet är märkbar. Det uppblötta, höstliga
gärdet är sönderkört av de tunga kanonvagnarnas
hjul. Främst ligger en nedsölad sadel, kanske efter
199
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
