Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
personligheterna och undersöka vad de bliva och
äro såsom människor.
Jag anlägger nu den andra synpunkten och
frågar. I vad mån har i vår civilisation staten lyckats
genomföra grundsatsen en för alla och alla för en?
Svarar samhället jakande på den gamla frågan:
Skall jag taga vara på min broder? Vad hör härtill?
Svar: Inbördes ansvar, omsorg om de svagare, vare
sig dessa äro individer eller arbetsgrupper i
samhället. Denna omsorg får icke äga medlidandets
prägel, utan utgå från solidaritet inom folket som
således skall betrakta sig såsom en familj med
gemensamma intressen. Vidare hör till samhällets
utveckling folkets självbestämmelse och självstyrelse,
varvid personlig förmåga och vederhäftighet bör
komma till sin rätt. Åter och åter behöver slaveri
avlägsnas, vare sig det är uppenbart eller illa döljes
genom mammons djävulska finter. Vi fråga här
även efter upplysning och fostran,som möjliggör för
en var självständigt omdöme och delaktighet i
släktets växande andliga arv. Bittra åtskillnader i
samhället behöva avlägsnas. Icke minst inom det
brittiska imperiet äro dylika skillnader för stora. Den frie
mannen är i Storbritannien såsom typ — om vi
bortse från undantagen — vår civilisations
förnämligaste manliga typ. Men han utgör endast en ringa
bråkdel av folkmängden, och han har bredvid sig
ett proletariat, som bokstavligen i andlig och
lekamlig måtto lever av de smulor, som falla från den
härskande klassens bord. Den snillrike religions-
244
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
