Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utan tron som ser det osynliga med sitt
oförvillade sanningsöga, vet sig tillhöra den kristenhet,
som Kristus har återlöst och som en gång skall stå
samlad från skilda folk och samfund på evighetens
strand.
De kristnas enhet är för visso icke utan
vittnesbörd. Den visar sig först och främst i kärlekens
gärningar, i kärlekens hängivenhet, i dess
självför-glömmelse, i kärlekens uppoffring och tålamod.
Vidare i ordet, i tron, i bönen, framför allt i bönen
Fader vår, i de heliga handlingarna, framträder
kristenheten såsom en kropp och en ande.
(Ef. 4: 5.)
Jesus levde sitt liv hos Gud, i Gud. Lika innerligt
vill Jesus förena och sammanbedja sina lärjungar
i Fadren och i sig själv. De som leva i Gud, de äro
ett. De alla äro ett, liksom Fadren och Sonen äro ett.
Livaktighet och iver för religionen kunna vi icke
frånkänna vår tid. Många trogna hjärtan arbeta
ivrigt och offervilligt för att avhjälpa den
bottenlösa nöden, krigets och fredens förenade elände, för
att uppehålla missionen och andra kristna
kärleksverk. Uttrycken för frälsningens outgrundliga
hemlighet, folkens inbördes förhållanden, det sociala
och ekonomiska läget i samfundet, allt detta dragés
på allvar in för Guds ansikte.
Men hur är det med själens liv i Gud? Hur
mången lever sitt liv i Gud? Hur mången ger sig tid att
lyssna till Jesu stilla röst, som beder för de sinas
enhet? I Gud blir själen prövad, genomlyst, uppen-
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
