Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Photios
Påve och patriark, den trettonde aposteln, världens
domare*.
Den barmhärtige samaritens söndag den sjätte
september. En medeltidskyrka i mellersta
Uppland fylld av en andäktig menighet. Tolkad av
pastor äuben Gustafsson utlägger professor Adolf
Deissmann från Berlin dagens text.
Begynnelseorden: »Många profeter och konungar ville se det som
I sett, men fingo dock icke se det», tillämpar han
på dem, som under tidernas lopp längtat efter
uppenbarelsen av de kristnes enhet, bedit därom och
strävat därför. Vi hava sett ett litet stycke därav.
En av förutsättningarna för kristenhetens
världsmöte har kärleksverksamheten varit. Professorns
ord föllo som följer: »Bakom den ärevördige
patriarkens höga gestalt, bakom Västerns mäktiga
biskopar och andra kyrkomän skönjer jag den
barmhärtige samariten, hans hjärtelag och hans gärning.»
När patriarken Photios nämndes från
predikstolen, lutade sig min granne till mitt öra och viskade:
»Har ärkebiskopen hört att patriarken Photios har
dött?» Patriarken död? Jag ryckte till. Har Gud
själv med dödens svarta streck understrukit
ekumeniska mötets vikt? Har den gamle kallats hädan,
* Så lyder ämbetstiteln på; Alexandrias patriark.
40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
