Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
här inför evighetens allvarliga anlete, jag säger
hellre, inför den Allsmäktiges åsyn, inför honom,
som är Herren över livet och Herren över döden.
Många ord vilja tränga sig fram vid denna bår.
Ord om den dödes väldiga, andliga kraft, om hans
livs mångfaldiga och egendomliga gärning, om
segrar, som han vunnit i mänsklighetens tjänst över
naturens döda makter, om heder, som han bragt
över vårt avlägsna land, varthän i världen han än
kom, om mödosamt förvärvade rikedomar, som han
använt till den mänskliga odlingens framsteg och
till lindrande av lidande och nöd, om en levande,
skarpsynt forskningshåg, som åt alla håll ville nå
ända fram till den mänskliga tankens gränser.
Och dock få våra sinnen i denna högtidliga stund
icke stanna vid något härav. Den döde har själv icke
velat det.
Så låtom oss höra Skriftens heliga ord.
En av judafolkets sångare beder: »Lär mig,
Herre, besinna min ändalykt och mina dagars mått,
huru ringa det är! Måtte jag förstå, huru
förgänglig jag är! Si, såsom en handsbredd har du gjort
mina dagar, och min livstid är såsom intet inför dig;
idel fåfänglighet äro alla människor, huru fäste de
än stå. De gå bort såsom en skugga och göra sig
mycket fåfänglig oro; de samka tillhopa och veta
icke, ho det få skall.»
Ebreerbrevets författare skriver: »Det är
människorna förelagt en gång dö och sedan dom.»
198
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
