Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergspredikans värde - II Förkastandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Renouvier insett, att man icke får med den romerska
kyrkan skilja mellan consilia och præcepta, mellan
frivilliga råd och förbindande sedebud i
kristendomen. Ävenledes skönjer han klart Tolstoys fel att
vilja göra bergspredikans bud till statens lag.
Måste vi giva Renouvier rätt, när han jämte
väntan på det snara slutet på världen desslikes
förkastar Jesu morals auktoritet för vår tid? Han står
icke ensam. Även bland historiskt bildade kristna
människor i vår tid, särskilt bland sådana, som
bära ett varmt hjärta för våra samhällens sociala
välfärd, påträffas icke sällan en åskådning, som
kan återgivas på ungefär följande sätt:
»Kristendomen är god. Kärleksbudet måste bliva en
allmännare lag i människornas och klassernas samliv,
endast däri står den sociala frälsningen att vinna.
Även Paulus med Romarbrevets trettonde kapitel
och de andra apostlarna giva goda anvisningar till
de små och stora samfundens hälsa. Men Gud
bevare oss för bergspredikan! Rör icke vid henne!
Därav komma endast svärmeandar och äventyrliga,
farliga tankar. Vi behöva icke gå så långt som till
Tolstoys utopier för att inse det. Redan sådana män
som Friedrich Naumann i Tyskland och hans
meningsfränder hava av anden i bergspredikan och
liknande uttalanden i evangelium förts till en
ganska farlig position.»
Ja, i sanning. Solen är farlig för ögonen. Men
ljuset behöver man ändå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
