- Project Runeberg -  Tal och skrifter / 6. Jesu bergspredikan och vår tid /
107

Author: Nathan Söderblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergspredikans värde - V Luthers tolkning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Icke blott statens väsen, utan även Jesu morals
väsen
förbjuder att göra bergspredikan till
statslivets ordning.

Sedelagens nödvändiga form är friheten. Kärleken
till fienderna och det rena hjärtat kunna icke
påtvingas, och att på grund av lagens bud icke motstå
den som är ond skulle sakna sedligt värde. Den
mosaiska lagstiftningen kände sedligheten endast i
den teokratiska rättens form. Jesus har i
bergspredikan grundligast av alla avsatt legaliteten från
att vara en uppfyllelse av sedlighetens krav.

Även till sitt innehåll är gudsrikets rättfärdighet
en sådan, som icke utan vidare kan finna
användning i statslivet.

Den verkande kraften i staten är dess
självuppehållelsedrift, som på ett för statsorganismen
hälsosamt sätt utövas endast genom rätten. Så länge
nationen eller staten är sund, strävar han att skydda
och befordra sig själv, även om det i vissa fall kan
ske endast mer eller mindre på bekostnad av
individer, som på farligt sätt motverka statens liv och
mål. Dess rätt och rättfärdighet är en sig själv
skyddande, vedergällande rättfärdighet, som
enkannerligen framträder såsom straffrätt. »I själva
verket är statens straffande verksamhet endast en
speciell yttring av hans allmänna verksamhet att
realisera sin idé eller uppnå sitt allmänna förnuftiga
ändamål och motsvarar hos individen försvarsrätt i
vidsträckt bemärkelse» (Boström).[1] Guds


[1] Grundlinier till den philos, criminalrätten § 6.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:08:33 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/talos/6/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free