Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergspredikans värde - X Sörjen icke för morgondagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stammarnes tidiga religionsbruk. Före sin tidiga död hann
han skänka vetenskapen resultatet av sina
hithörande forskningar i ännu ett klassiskt verk:
»Lectures on the religion of the Semites», ursprungligen
Burnett-föreställningar, hållna i Aberdeen 1888—89.
För kunskapen om religionens primitiva
uppenbarelseformer och genomgående grundbestämningar
är detta rikt dokumenterade och skarpsinniga
arbete av väsentlig vikt. Redan på totemismens hos
semiterna knappast skönjbara stadium, d. v. s. på
den primitiva ståndpunkt, då stammen betraktar
sig såsom anförvant till ett helt djursläkte = totem,
och därför tillskriver det en särskild betydelse för
sina öden, är stammen bunden vid sin totem och
vid den gud, som bär dess drag, med förtröstans och
tillgivenhetens fasta band och är angelägen att
genom ett system av riter, gåvor och offer bevara och
tillknyta detta grundförhållande.
Finns det något enda drag av likhet, som kan
rättfärdiga en sammanställning, låt vara på
oberäkneligt avstånd, mellan företeelser så motsatta,
som vilda stammars och folks dyrkan av sina
gudar, en dyrkan, som förlorar sig ända i totemismens
råa formler, och — bergspredikan, vars mellersta
huvuddel det här gäller att värdera? Är icke en
sådan jämförelse en hädelse?
Människan ser till vad för ögonen är. Därför
behöva vi uppmaningen: låt icke de barbariska och
råa formerna förskräcka! Se hellre, med
användning av ett mer religiöst betraktelsesätt, att i all
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
