Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergspredikans värde - XI Bedjen och eder skall varda givet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bestämt inför den moderna naturforskningens
kärna och stolhet: dess stränga, vetenskapliga metod.
Ty frågan om bönen och om bönhörelsens
möjlighet sammanfaller faktiskt i detta sammanhang med
frågan om undret: den levande Gudens ingripande
i människornas liv. — Visserligen kan man vara
tveksam om, huruvida varje företeelse, som vi i
religiös mening kalla under, kan betecknas såsom
en bönhörelse. Så Pauli syn på vägen till Damaskus,
Pascals dödsfara vid bron i Neuilly några år före
hans död, samt under, som fört människor till
andligt allvar och vakenhet från andligt lättsinne. Men
även i dylika fall uppdagar ett närmare påseende,
att till undret hör en bön. Undret blir ju ett under
endast för det bedjande sinnet, som ser Gud däri.
På detta område äga Johannes Döparens ord sin
giltighet, att »en människa kan intet taga, om det
icke varder henne givet från himmelen». I det
följande skola vi föranledas att uppställa denna
sanning gent emot de överallt i religionshistorien
gängse metoderna att på konstlad väg komma i
åtnjutande av undret. Men lika giltig är en annan religiös
iakttagelse — uttalad av P. d. Chantepie de la
Saussaye i det första av hans fördrag om »Zekerheid en
Twijfel» — att vår ande för att vinna och äga
något först måste söka och fråga därefter.
Emellertid behöva vi icke här ingå på en
undersökning av pariserteologen Eugéne Ménégoz’s sats,
att det bibliska underbegreppets religiösa innehåll
är bönhörelsen. Ménégoz uppställer mellan undret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
