Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Judarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
den, med hvilken de sinnliga begären slå förnuftet,
när de gjort detta till sin slaf.
Så har Gud gått till våga. Den andliga betydelsen
ligger merendels dold bakom en annan. Endast någon
gång ligger den i öppen dag. I förra fallet kan dock
meningen alltid fattas på bägge sätten, under det att
i senare fallet icke mer än ett enda uppfattningssätt,
nämligen det andliga, är med sammanhanget
öfverensstämmande. Och endast ett så köttsligt sinnadt folk
som det ifrågavarande kunde i dylikt fall göra sig
skyldigt till en missuppfattning.
Ty hvad annat än en åtrå, som uteslutande riktade
sig på det jordiska, kunde hindra dem att, vid löften
om ett icke närmare bestämdt omätligt godt, tänka på
det himmelska, det verkligt goda? De däremot, som
endast i Gud sökte sitt goda, satte dessa löftens
uppfyllelse alltid i något, som var förenadt med honom.
Den olika beskaffenheten af människornas vilja beror
nämligen på två olika grundriktningar, som den kan
taga sig: den jordiska begärelsens och den himmelskas
eller kärlekens. Detta dock icke så att förstå, som
skulle ej intresset för det jordiska kunna förenas med
tro på Gud, och kärleken till det himmelska med
intresse för det jordiska. Men ett förhärskande af
begärelse efter det jordiska gör Gud till blott medel och
världen till ändamål, under det att förhärskandet af
kärleken till det himmelska yttrar sig på motsatt sätt.
Det är efter vårt syftemål vi bedöma tingens värde
och gifva dem deras benämning. Allt som hindrar
oss att uppnå detta mål, är för oss en fiende. Och i
denna bemärkelse är allt, hvilket, om också i och för sig
godt, ger anledning till fromma människors aflägsnande
från Gud, deras fiende. Likaså är Gud själf en fiende
för dem, hvilkas lustar och begärelser han motverkar.
Då nu betydelsen af ordet fiende beror på viljans
grundriktning och högsta syftemål, förstodo de
gudfruktiga sålunda därmed sina egna lidelser, under det
att de öfriga därvid tänkte på babylonierna; och
följaktligen var det endast för köttsligt sinnade, som dy-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
