Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXV. Strödda tankar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
Hur starkt och djupt rotad kärleken till lifvet
än må vara, finns det likväl ingen passion, som icke
kan öfvervinna den.
XXV.
Det är dåraktigt att förlita sig på andra
människor. Eländiga som vi, svaga som vi, kunna de icke
hjälpa oss. Man är alltid ensam i döden. Därför är
det klokast att alltid handla som om man vore ensam.
— Men skulle man väl då någonsin bygga stora hus
o. dyl.? — Man skulle outtröttligt söka sanningen;
annars visade man sig sätta högre värde på
människors bifall än på sanningens finnande.
XXVI.
Kunskapen om den yttre världen kan i smärtans
stunder icke ersätta kunskapen om Gud och hans vilja.
Däremot skall denna senare kunskap alltid ersätta oss
för våra brister beträffande den förra.
XXVII.
Tiden läker alla sår och förliker alla strider, ty
vi undergå förändringar och äro aldrig desamma.
Hvarken den förolämpande eller den förolämpade förblifva
sig ständigt lika. På samma sätt förhåller det sig med
ett helt folk, som blifvit förolämpadt af ett annat,
med hvilket det ett par generationer därefter åter
kommer i beröring. Det är visserligen samma folk,
men icke samma individer.
XXVIII.
Cæsar var enligt min åsikt för erfaren att finna
nöje i en världseröfring. För en Alexander kunde en
sådan innebära någonting lockande. Alexander var
ung, hade ännu icke lärt begränsningens konst. Cæsar
hade dock bort vara ännu erfarnare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
