Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXV. Strödda tankar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253
XLVII.
Man låter vanligen lättare öfvertyga sig genom
skäl, som man själf uttänkt, än genom sådana, som
hafva sitt ursprung i andras hjärnor.
XLVIII.
Föreställningen måste hafva varit någonting att
tro på, likaså viljan nödvändigt någonting att älska.
I saknad af värdiga föremål härutinnan fästa de sig
därför vid ovärdiga.
XLIX.
De utomordentliga ansträngningar, till hvilka
människoanden stundom är i stånd, lända aldrig
i längden till något, som den håller ut med. Den gör
endast ett hopp i höjden, men blott för att snart falla
ned igen.
L.
Människan är hvarken ängel eller djur, och
olyckan vill att den, som försöker vara en ängel, slår
öfver till att blifva ett djur.
LI.
Djuren beundra aldrig hvarandra. En häst
beundrar aldrig sin kamrat. En viss täflan förekommer
väl mellan dem, såsom när de söka att springa om
hvarandra; men denna täflan har ingen djupare
betydelse, ty när de stå i stallet, vill icke den fulaste
och sämsta afstå sin hafre till den andra, såsom man
yrkar att det skall tillgå bland människorna.
Djurens dygd begär intet af andra, hon är sig själf nog.
LLI.
Liksom man kan missrikta och fördärfva sitt
förstånd, kan man äfven missrikta och fördärfva sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
