Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXV. Strödda tankar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
Allt — roten, grenarna, frukterna, orsakerna,
verkningarna — allt är frambragt och ordnadt af en och
samma mästare.
LXIX.
Naturen verkar genom rörelse: itus et
reditus. Hon går och hon kommer — än ett längre stycke,
än ett kortare, än mycket längre än någonsin.
Icke heller till människonaturen hör ett
ständigt fortskridande: det finnes så månget fram och
åter äfven i den.
En feber har både sina frossbrytningar och sin
hetta, och känslan af kyla är därvid ett lika stort
bevis på feberns styrka som känslan af värme.
Samma förhållande är det med människornas
uppfinningar århundraden efter århundraden, ja, det är
i allmänhet på samma sätt med både det goda och det
onda här i världen.
LXX.
Beundran skämmer bort det bästa barn. »Nej,
så bra! Nej, så utmärkt! AÅ, så skicklig han blifvit!
Å, så snäll hon är!» utropar man.
I Port-Royal, där i afseende på barnen denna
sporre till ifver och ärelystnad icke alls användes,
förfalla de åter i tröghet och likgiltighet.
LXKXI.
Det är icke genom någon särskild kraftutveckling
vi komma till stadga och ståndaktighet i dygden, utan
genom att hålla medelvägen mellan tvenne hvarandra
motsatta laster, liksom vi hålla oss upprätta mellan
trycket af tvenne mot hvarandra blåsande vindar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
