Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Om straff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blygseln över att lida för en orätt handling verkar starkare
än smärtan.
49. 2. Ovan nämnda slag av bestraffning föder helt
naturligt motvilja mot det, som det är lärarens uppgift
att framkalla böjelse för. Hur tydligt kan man ej
iakttaga, att barn lära sig båta saker, som först varit dem
behagliga, när de finna, att de fått stryk, bannor och
förargelse för dem! Ock det är icke att undra på
med barn, när man ju icke skulle kunna få vuxna att
förlika sig ined vad det vara månde, ifall man använde
sådana medel. Vem skulle icke få avsmak för vilken
oskyldig förströelse som helst, som i ock för sig vore
honom likgiltig, om han med slag och onda ord
dreves till den, när han icke hade lust, eller om han
bleve ständigt så illa behandlad för vissa egenheter i
sitt sätt att bedriva denna förströelse! Det är
naturligt, att så skall vara. Obehagliga biomständigheter
smitta vanligen ned oskyldiga saker, med vilka de äro
förbundna; ja själva åsynen av en bägare, vari vi
bruka taga vämjelig medicin, ger oss kväljningar, så att
intet smakar väl därur, om än bägaren är aldrig så väl
rengjord, av ädel form och av dyrbaraste metall.
50. 3. Sådan slavisk tukt skapar ett slaviskt
sinnelag. Barnet underkastar sig och hycklar lydnad, så
länge fruktan för riset hänger över det. Men när
denna är borta och barnet utom synhåll, så att det
kan hoppas slippa straff, då giver det så mycket friare
spelrum åt sin naturliga böjelse. Denna blir på detta
sätt icke alls förändrad utan tvärtom stegrad och
stärkt och bryter efter ett sådant undertryckande
vanligen ut med desto större våldsamhet.
51. 4. Om åter en till det högsta stegrad stränghet
verkligen segrar och råder bot på den närvarande
häftiga åkomman, så sker detta ofta genom att den i dess
ställe för in en värre och farligare sjukdom, i det den
bryter själens kraft. Då har man i stället för en
självsvåldig yngling fått en klenmodig och slö varelse.
Huru mycket han än med sitt onaturligt lugna väsende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
