Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Om belöningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
honom dessa ting som belöningar, annat än erkänner
dem som det goda han bör sträva efter och så eggar
hans begär efter dem och vänjer honom att däri sätta
sin lycka? För att fömå barn att vara flitiga med sin
grammatik, dans eller annat dylikt, som har föga
betydelse för deras sällhet eller duglighet i livet,
uppoffra människor sålunda genom orätt använda belöningar
och straff deras dygd, vända om ordningen av deras
uppfostran och lära dem yppighet, stolthet, snikenhet
o. d. Ty genom att på detta sätt smeka de onda
böjelser, som de skulle hålla tillbaka och undertrycka,
lägga de grunden till dessa framtida laster, vilka vi
icke kunna undvika annat än genom att kuva våra
begär och tidigt vänja dem att underordna sig förnuftet.
53. Härmed menar jag icke, att man bör hålla barn
ifrån den trevnad och de nöjen i livet, som icke skada
deras hälsa eller dygd. Tvärtom skulle jag vilja, att
man gjorde livet så behagligt och angenämt för dem
som möjligt, med rikligt njutande av allt, som kan
oskyldigt glädja dem. Man bör blott därvid noga tillse,
att de få njuta härav blott som en följd av den aktning
och det godkännande de få röna av sina föräldrar och
uppfostrare, men man bör aldrig erbjuda eller ge dem
dylikt som belöning för den eller den särskilda
handlingen, som de visa motvilja mot eller som de ej skulle
ha bjudit till att utföra utan denna lockelse.
54. »Men», torde ni invända, »om du å ena sidan
tar bort riset och å den andra dessa små
uppmuntringar, varigenom man får barnen med sig, hur skall man
då fostra dem? Tag bort hopp och fruktan, så är det
slut med all tukt.» Jag medger, att gott och ont,
belöning och straff äro de enda bevekelsegrunderna för
en förnuftig varelses handlingar. De äro de sporrar
och tyglar, varmed hela människosläktet sättes i
rörelse och ledes, och därför böra de användas också mot
barnen. Ty jag vill råda deras föräldrar och
uppfostrare att alltid ha det i minne, att barn böra behandlas
som förnuftiga varelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
