Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Om barns egenvilja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innan de äro uttröttade av en sysselsättning, bör man
i god tid leda dem in på någon annan nyttig sådan.
Men om man icke ännu fått barnen till den grad av
fullkomning, att man kan göra ett enda slags bildande
verksamhet till vederkvickelse för dem, så måste man
släppa dem lösa till de barnsliga lekar, som de tycka
om. Från dessa borde man avvänja dem genom att
göra dem övermätta därpå. Men från nyttiga
sysselsättningar borde man sända dem bort, medan de ännu
ha lust därtill, eller åtminstone låta dem gå, innan
de äro trötta och bli alldeles leda därvid, för att de
så må återvända dit igen såsom till ett nöje, som
förströr dem. Ty ni får aldrig anse dem förda in på rätt
väg, förrän de kunna finna nöje i att syssla med
lovvärda ting och förrän kroppens och själens nyttiga
övningar, växlande med varandra, göra deras liv och
utbildning behagliga för dem genom att bli en
sammanhängande kedja av vederkvickelser, vid vilka den
uttröttade delen av deras varelse ständigt avlöses och
uppfriskas.
Om detta går för sig med barn av varje slags
läggning, och om lärare och föräldrar vilja underkasta sig
besväret och ha omdöme och tålamod att få dem
därhän, det vet jag ej. Men att det går med de flesta
barn, om man väljer rätta sättet att hos dem väcka
begär efter gott anseende, aktning och ett gott namn,
därpå tvivlar jag ingalunda. Och när man bibragt dem
så mycket verkligt liv, kan man utan betänkande tala
med dem om vad som gör dem största glädjen, leda
dem till det och låta dem fritt hängiva sig däråt, så
att de kunna märka, att de äro älskade och omhuldade
och att de människor, under vilkas fostran de stå, icke
äro fiender till deras trevnad. En sådan behandling
skall ge dem kärlek till den hand, som leder dem, och
den dygd, till vilken de ledas.
Om en otvungen frihet medgives barnen i deras
förströelser, kan man därav draga den ytterligare
fördelen, att denna frihet uppenbarar deras naturliga
läggning, visar deras böjelser och anlag och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
