Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII. Om slöhet och dagdriveri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sysslolöshet förnöta sin tid med informatorn, utan att,
eftersom er son tycker om det eller det (den lek kan kan
vara förtjust i) mera än boken, så skall han få hålla
på bara med detta! Och sätt honom så på allvar till
att arbeta med sin älskade lek, och låt honom stadigt
och på allvar hålla på därmed både för- och
eftermiddag, tills han blir fullkomligt övermätt därpå och vill
till varje pris byta ut leken mot några timmar vid
boken igen! Men när ni så ger honom leken till
arbetsuppgift, måste ni ovillkorligen se efter honom själv
eller därtill förordna någon annan, som kan ständigt se
honom sysselsatt därmed, så att han icke får vara lat
i leken också. Jag säger: se efter honom själv! Ty
vilket arbete än en fader har, är det väl använd tid,
om han ägnar två, tre dagar åt sin son för att bota ett
så svårt ont som hans slöhet i arbetet.
125. Detta föreslår jag, om det är fråga om en
tröghet, som icke beror på gossens allmänna läggning utan
är en för honom egendomlig eller förvärvad motvilja
mot bokliga studier, vilket ni noga måste undersöka
och skilja på. Men fastän ni har ögonen på honom
och ser efter, vad han gör av den tid han har till eget
förfogande, får ni dock icke låta honom märka, att ni
eller någon annan gör det. Detta kan nämligen
hindra honom från att följa sin egen böjelse. Eftersom
han helt är upptagen av denna och dock av fruktan
för er ej vågar fullfölja, vad hans tankar och hans
hjärtas begär äro riktade på, kanske han försummar
också allt annat, vilket han nu icke har smak för. Så
kanske han förefaller trög och liknöjd, när han dock i
själva verket endast är ivrigt upptagen av det, som
han hindras utföra av fruktan för att ni skall få se och
veta om det. För att få klarhet häruti måste
iakttagelsen ske, när ni själv är ur vägen och han icke ens
känner så mycket som trycket av en misstanke, att
någon håller ett öga på honom. I sådana stunder av
fullkomlig otvungenhet kan ni låta någon ni har
förtroende för ge akt på hur han använder sin tid, om
han slöar bort den overksamt, när han utan något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
