Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- XX. Lögnaktighet hos barn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TJUGONDE KAPITLET.
LÖCNAKTICHET HOS BARN.
131. Lögnen är en så bekväm och billig täckmantel
för varje felsteg och så gängse bland alla slags
människor, att ett barn knappast kan undgå att märka,
vilken användning den får vid alla tillfällen, och således
knappast utan mycken omtanke kan hindras från att
förfalla därtill.[1] Men den är ett så svårt fel och moder
till så många andra, som den ynglar av sig och ger
skydd åt, att ett barn bör uppfostras till den största
tänkbara avsky därför. Den bör alltid -— när den
tillfälligtvis råkar bli nämnd — i barnets närvaro omtalas
med yttersta avsky, som ett fel så fullkomligt
oförenligt med en herremans namn och väsen, att ingen
aktad människa kan tåla att beskyllas för en lögn. Den
bör omtalas som en skamfläck, som anses för den
yttersta vanära, vilken förnedrar en människa till den
lägsta grad av skamlig gemenhet och ställer henne i
jämnbredd med den mest föraktliga delen av
människosläktet och med avskyvärt pack och icke bör tålas hos
någon, som vill umgås med folk av bättre
samhällsställning eller åtnjuta aktning och anseende i världen.
Första gången gossen ertappas med en osanning, bör
man snarare visa sin förundran däröver som över
någonting vidunderligt hos honom än klandra den som
ett vanligt fel. Om icke detta hindrar honom från
återfall, måste han nästa gång få en skarp
[1] Jfr s. 36.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 01:56:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tankarupp/0181.html
