- Project Runeberg -  Tankar om uppfostran /
228

(1926) [MARC] Author: John Locke Translator: Josef Reinius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIV. Om boklig undervisning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Allmän lagfarenhet.

186. När gossen rätt väl smält Ciceros De Officiis
och därtill lagt Puffendorfs De officio hominis et civis,[1]
kan det vara lämplig tid att låta honom läsa Grotii De
jure belli et pacis[2] eller ett kanske ännu bättre arbete,
Puffendorfs De jure naturali et gentium. I dessa får
han undervisning om människornas naturliga
rättigheter och samhällets ursprung och grundläggning samt
de plikter, som därav härleda sig. Denna allmänna del
av borgerlig lagfarenhet och historia är ett studium,
som en herreman icke bör blott och bart beröra utan
ständigt uppehålla sig vid och aldrig anse sig ha
avslutat. En dygdig och sedig yngling, som är väl
förfaren i den borgerliga lagfarenhetens allmänna del
(som ju ej rör privatmål med deras knep och
vrängningar utan de civiliserade folkens angelägenheter och
förbindelser i allmänhet, grundade på förnuftets
principer), som väl förstår latin och kan skriva en god
handstil, honom kan man sända ut i världen med stor
visshet om att han överallt skall finna användning och
förvärva aktning.

Engelsk lagfarenhet.

187. Det vore egendomligt, om man skulle antaga,
att en engelsk herreman vore okunnig om sitt lands
lag. Vilken ställning han än intager, är denna
kunskap så erforderlig, att jag ej vet någon plats, från
fredsdomarens till ministerns, som han kan väl sköta


[1] Samuel Puf(f)endorf, född i Sachsen 1632, kallades till
Sverige, där han bl. a. blev rikshistoriograf och utgav här
nämnda arbeten, det senare (»Om natur- och folkrätt») 1672,
det förra (»Om människans och medborgarens plikt») 1673
som ett utdrag därav. P. dog i Berlin 1694.
[2] Hugo Grotius (de Groot, 1583-4645) anses ha grundlagt
den moderna folkrätten genom detta arbete (»Om krigets och
fredens rätt»), utgivet i Frankrike 1625. Även G. var en tid
i svensk statstjänst.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:56:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tankarupp/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free