Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXV. Talanger och färdigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uttröttade genom fyllandet av sina yrkesplikter. Man
borde lägga an på att så ordna den tid, som ägnas åt
vederkvickelser, att denna kan ge vila och
uppfriskning åt den del av organismen, som övats och är trött,
och att ändå någonting blir gjort, som förutom nöje
och lättnad för stunden också kan bli till nytta
sedermera. Det har varit allenast fåfängan och stoltheten
över hög ställning och rikedom, som bragt på modet
onyttiga och farliga »tidsfördriv» (som det heter) och
fått människor att tro, att det icke kunde vara en
förströelse, som lämpade sig för en herreman, att lära sig
eller ta itu med någonting nyttigt. Det är detta,
som givit kort, tärningar och dryckjom så stort
anseende i världen. Många kasta på sådant bort sina lediga
stunder mera på grund av sedens övermakt och bristen
på bättre sysselsättning att fylla ut sin lediga tid med
än av något nöje, som står att finna däri. De kunna
ej bära den börda av oanvänd tid, som tungt vilar på
dem, eller den otrevnaden att ingenting alls ha för sig,
och eftersom de. aldrig lärt sig någon lovvärd
handaslöjd att förströ sig med, så tillgripa de för att få
tiden att gå dessa dåraktiga eller dåliga sätt, som
brukas, men i vilka en förnuftig människa, som ej ännu
fördärvats av seden, kan finna mycket litet nöje.
208. Detta säger jag nu icke, som om jag ville, att
en ung herreman aldrig skulle vara med om de
oskyldiga förströelser, som äro gängse bland hans jämnåriga
och likställda. Nej, långt ifrån, att jag ville ha honom
till den grad sedesträng och trumpen, så skulle jag vilja
råda honom att visa mer än vanligt tillmötesgående i
fråga om sina umgängesvänners alla muntra nöjen och
förströelser och att ej visa motvilja eller egensinne mot
någon deras önskan, som kan hövas en herreman och
en hederlig man. Vad kort och tärningar angår, tror
jag dock säkraste och bästa sättet är att aldrig lära
sig något spel med dem och att sålunda bli oförmögen
att vara med om dessa farliga frestelser, som inkräkta
på och föröda nyttig tid. Men sedan jag nu gjort
detta medgivande åt muntert samspråk, varmed man kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
