Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
KVINNORNA.
hvilka på 1850—60-talet riktades mot den tidigare
kvinnofrigörelsens dä nya kvinnoideal.
Den äldre emancipationsrörelsen gick nämligen i
främsta rummet ut på att häfda kvinnans rättigheter som
människa. Det senare går ut på att häfda hvar kvinnas
rätt som individualitet, d. v. s. rätten att obetingadt tro,
känna, tänka på sitt eget sätt, och äfven handla på sitt
eget sätt, när det ej kränker andras rättigheter. Då det
första målet var generellt, kunde det till stor del häfdas
kollektivt; den kvinnliga individualitetens
själfständighetsförklaring åter måste bli hvar individs ensak. Detta förstå
ej de kvinnor, som fortfarande arbeta for det första målet,
kvinnans mänskliga rättigheter. De inse icke att hvar
kvinna ej blott bör erhålla sina allmänna rättigheter som
människa utan också sina alldeles individuella rättigheter,
såsom ägande ett visst skaplynne. Rätten till ett, från
alla möjliga teorier och ideal kanske alldeles afvikande
temperament, det är detta, striden innerst gäller, mellan
en och annan enskild kvinna och de för kvinnofrågans
tidigare skede representativa. Att hvarje personlighet är
en ny värld, denna upptäckt, som i Shakespeare fann sin
Kolumbus — en Kolumbus efter hvilken ständigt nya
färdemän gjort nya landvinningar — denna litteraturens
upptäckt, har ännu blott delvis ingått som
erfarenhetssanning i allmänna medvetandet. Men att den börjat
göra det, att den konventionellt orubbliga uppfattningen af
människans natur och de af denna beroende problemen, allt
mer utbytes mot en individuell och relativ åskådning —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
