Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 LIFSBEHOF.
Nyssnämnda råhet ökas genom den nutida tendensen
att värdesätta allt i penningar, att tro penningar i stånd
att köpa alla värden. I proportion till de summor, som
anslås för undervisning och vetenskap, konst och
litteratur, anser ett folk sig som »kulturfolk». Men frågan om
summorna verkligen höja kulturen, den frågan räknas till
det öfverflödiga, där den icke rent af är — det
ofattbara!
Det är icke bildningskärleken, hvilken i sista hand
uppbär samtidens universitet och akademier, mångläseri
och examensväsen. Allt detta lefver, liksom
krigsrustningarna, till stor del genom den internationella täflan,
liksom mecenatskapet i vår tid oftare eggas af
penningfurstarnas inbördes skryt än af deras kulturdrift. Vi
svenskar tillfoga oss, i vår kulturella nationalstolthet, till
och med den största kulturförlust ett litet land kan
bereda sig, när vi underhålla två småstadsuniversitet och
därjämte skapa tvenne halffärdiga högskolor i stället för
att göra hufvudstaden ensam till universitetsstad. I våra
tre grannland kan man iakttaga den kulturodlande
betydelsen af att ungdomen, i stället för att intaga en
orimligt framskjuten och tillika isolerad ställning i en
småstad, anspråkslöst och naturligt smälter samman med det
stora samhälle, där nationens lif starkast pulserar. Sålunda
mottager ungdomen en fylligare bildning och återgäldar
samhället dess kulturella impulser genom en mångfald af
andra slags impulser, sådana genom hvilka man i
nordens öfriga hufvudstäder förnimmer den studerande ung-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
