Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULTURODLING. 99
fördjupa hvaije inflytande, genom hvilket ett folk blir
mera konstbehöfvande och skönhetslängtande. I den grad
skönheten som medvetet lifsvärde, ända in i de enklaste
alldagsting vinner betydelse för ett folk, i samma grad
är detta folk odladt: dess kulturbudget är, som bevis på
dess bildning, betydelselös i jämförelse med dess
husgeråd. Och därför torde den, som i vår tid lyckas finna
en vacker form för ölbuteljen, omedelbart komma att
verka mer för kulturodlingen än den, hvilken bekostar
en nordpolsexpedition!
Samtiden äger därför ingen, ur kulturodlingens
synpunkt, mer glädjande företeelse än den från konstnärernas
sida allt ifrigare sträfvan att gifva estetiska värden åt
industriens och slöjdens alster. I England har det
medvetna målet länge’ varit att verkligen popularisera
skönheten, att göra den vackra tapeten, det stilfulla möbeltyget
lika billiga som de smaklösa godtköpsvarorna. I
Frankrike, Tyskland och norden har konsten böljat verka inom
samma områden, men ännu nästan uteslutande för de rika.
Och så länge det sköna endast smeker ögat som »objet
d’art» i salongen men ej genom kärlen på den fattiges
bord, så länge är ett folk ej långt hunnet i estetisk
odling. Den fabriksmässigt framställda godtköpsgrannlåten
är det stora samtida hindret för skönhetskänslans växt.
Man hör visserligen framhållas, att nutidens billiga
reproduktioner af konstverk verka för och vittna om en
stegrad konstkärlek. Så kan det vara, t. ex. i Danmark,
där Thorvaldsen blef den store estetiske folkuppfostraren,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
