Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULTURODLING. 109
tillräckligt genom att inprägla budorden, ty dem hafva
många råa människor följt; än mindre genom att inplugga
regentlängder, ty den kunskapen hafva många brutala
människor ägt.
Folkets — och äfven vårt folks — snabba
mottaglighet för kulturodling visar sig vid hvarje på rätt sätt
börjadt försök i den riktningen: genom lämpliga föredrag,
musikaftnar och dylikt. Och följde någon konstnär det
föredöme, den store engelske målaren Watts gifvit, att bland
menige man planmässigt utveckla känslan för det sköna i
natur och konst, skulle han helt visst hos vårt folk i detta
fall finna samma kulturella vakenhet som det visar i andra
afseenden. De stilfulla väfnader och träsniderier, hvilka
nu hamnat i nordiska museum, visa, att vår allmoge en
gång ägt en helt annan smakens odling än den,
färgtrycken och det köpta prydnadskramet nu vittna om.
Om man en sekund flyttar tanken från dessa
områden till teatern och musiken och jämför dessa
konstformers blomstring — rundt om i Europa — med
kaféernas och varietéernas, då erhåller man ett så
öfverväldigande intryck af en sjunkande kultur, att man
förfärad räddar sig in i andra sfärer, t. ex. sällskapslifvets.
Men äfven i fråga om detta klagas allmänt — och
icke minst i Frankrike, där sällskapligheten inom det
moderna Europa först blef kulturmakt — öfver ett
inbrytande förfall. De inom sällskapslifvet fordom
tongifvande, kvinnorna, sakna den homogena, fina och
personliga bildning, som i förra århundradet och i början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
