Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKÖNHET.
131
det land, där den industriella hysterien nått sin höjdpunkt,
att där den mäktiga stämma ljöd, hvilken förkunnade:
att hela vår nutids kultur är hemfallen undér domen och
döden, emedan den icke håller profvet inför skönhetens lag
och personlighetens evangelium I
Ruskin har genom hvarje sin lära och hvarje sin
handling, med all ensidighetens styrka, all enhetlighetens
storhet bekämpat alla sin tids ideal. Och då det just
är genom ensidigheten i en eller ett par originella tankar,
som dessa verka genomträngande, så har Ruskin först
oroat, sedan gripit tidsmedvetandet. Detta har gifvit
honom allt mera rätt i hans grundprincip, den att
endast när hela personligheten uppgår i skapandet,
frambringas det äkta sköna, vare sig att skapandets syfte sedan
är endast ett husgeråd för människans hvardagsbruk eller
en katedral för hennes andakt. Man har börjat inse att
industrialismen tillintetgjort skönheten, emedan
personligheten ej kunnat uttryckas i fabriksarbetet; att maskiner
och arbetsdelning dessutom ödelägga arbetsglädjen; att
industrialismen därför lika litet kan skapa en skön
tillvaro för den arbetande som sköna alster af hans arbete.
Och anser man, som Ruskin, att lifvets mening är att dana
sköna, lyckliga och därigenom goda människor, då måste
man med honom kräfva att alla arbetsvillkor skola
omdanas sålunda, att hvarje samhällsmedlem kan erhålla
en människovärdig tillvaro och under sitt arbete känna
den utöfvande konstnärens frihet och glädje af det verk,
åt hvilket han skänker sitt väsens krafter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
