Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UFSBEHOF.
blifvit gripen af lidelse för denna bygd, hvilken känner
sig som svensk på ett nytt sätt, sedan man med egna
ögon sett att vårt land innesluter dessa väldiga vidder,
han måste sörja som den sörjer, hvilken vet sig hafva
gifvit sin kärlek åt en af döden märkt människa. Ty
det af ingeniörer och deras verk inkräktade Norrland, det
af affärsmän och turister fyllda och demoraliserade
Norrland — detta blir icke längre vår kärleks Norrland!
Det är icke om dagen den djupa kärleken till
Norrland tändes i sydsvenskens själ. Huru storslaget sköna
än de vida bergsutsikterna äro, huru fagra de vågande
bergslinierna, de långa åsarna, den blomfyllda dalen, den
strida forsen, den blåklara sjön — allt detta har
åtminstone alpvandraren i södra Europa sett större och fagrare.
Men om natten — högsommarnatten — då är det
Norrland uppenbarar sin säregna tjusning. Då nedlåter
sig denna stolta natur att hviska sina innersta
hemligheter i vårt öra. Då är det den drager och lockar med
oanade härligheter. Det är då formerna träda fram i
samlad storhet och skön mångfald; då färgerna stå djupast
mättade och luften smeker med sina mest dofttunga vågor.
Det är då tystnaden talar sitt sällsamma språk;, då
ensamheten omsluter det ensliga människohjärtat med sina
svala, stillande händer, medan lifvet står orörligt med
fingret mot munnens stränga linie. Det är då människan
förnimmer oändligheten, i hvilken hennes egen tillvaro
är ett stjärnfalls blink, förnimmer det gränslösa bortom
sin egen själs begränsade synvidd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
